Framnäsbadet går i produktion: NCC får order på 680 miljoner i Lidköping
Efter projektering tillsammans med kommunen går Framnäsbadet in i byggfas. NCC redovisar en totalentreprenad i samverkan värd cirka 680 miljoner kronor – ett fall som synliggör hur långa samverkanskedjor påverkar konkurrens och kostnadskontroll.
Ordern enligt NCC och kommunen
NCC ska på uppdrag av Lidköpings kommun bygga det nya Framnäsbadet som totalentreprenad i samverkan med ett ordervärde på cirka 680 miljoner kronor. I uppdraget ingår en option på utomhusbad. Produktionen inleds under fjärde kvartalet 2026 och beräknas vara färdig i slutet av 2029, enligt bolagets pressmeddelande.
Anläggningen planeras i tre våningar med 25-metersbassäng (åtta banor), två multibassänger, familjebad med rutschkanor och vattenlek samt hoppbassäng. Niklas Sparw, affärsområdeschef för NCC Building Sverige, beskriver i pressmeddelandet en modern och resurseffektiv anläggning. Ordern registreras i NCC Building Sverige under fjärde kvartalet 2026.
Kommunens projektsida anger att startbeslut fattades i juni 2026 och att beställningsskrivelsen signerades tillsammans med NCC i oktober samma år. Framnäsbadet väntas ta emot omkring 275 000 besökare per år. I förstudien har kommunen utgått från en total investering för badhus, utebad, utemiljö, parkering och entré på cirka 800 miljoner kronor – en helhetskostnad som ersätter både det befintliga badhuset och Framnäs utebad.
Bakgrund: upphandling i två steg
Redan i december 2021 rapporterade lokalpressen att NCC tilldelats fas 1 – projektering och handlingar – efter konkurrens med bland andra Peab och Brixly. Då nämndes en möjlig projektkostnad omkring 378 miljoner kronor, med beslut om genomförande senare i fullmäktige. Den nuvarande produktionsordern ligger därmed väsentligt högre än de tidiga lokaluppgifterna, vilket är vanligt när program, optioner och kostnadsutveckling förändras över flera år.
Varför det spelar roll
För offentliga beställare är Framnäsbadet ett typexempel på samverkanskedjor: först konkurrensutsatt projekteringsfas, sedan produktionsbeställning till samma part efter gemensam kalkyl. Modellen kan ge bättre driftlösningar – NCC och kommunen lyfter just driftkostnader – men kräver tydliga beslutspunkter för när kostnadsläget ska omprövas och när ny konkurrensutsättning krävs.
Entreprenörer som siktar på kommunala badhus- och idrottsprojekt bör följa hur kommuner dokumenterar övergången från fas 1 till fas 2. Skillnaden mellan tidig förstudie, projekteringskalkyl och slutligt ordervärde är ofta större än vad anbudsteam räknar med vid första tilldelningen.
